Sicilien - Renässansens vagga

En viktig väg för arabiskt inflytande på europeisk bildning, vetenskap och kultur gick via Sicilien. Ön var på 800-talet del av det östromerska, även kallade bysantinska, riket. År 827 landgick en muslimsk tunisisk dynasti på ön, och normanderna tog tillbaka ön på slutet av 1000-talet. Under åren som ön varit under muslimskt styre hade det speciellt i städerna skett en genomgripande islamisering, vilket ledde till att det i århundraden efter att ön tagits tillbaka levde en blandkultur där.

 Det normandiska styret på hade en rent arabisk karaktär. Roger de Hautville, som påbörjade erövringen av ön, omgav sig med muslimska filosofer, astrologer och vetenskapsmän, och hans hov i Palermo hade mera orientaliskt än västerländskt i sin karaktär. Det muslimska förvaltningssystemet övertogs och huvudstaden Palermo blev centrum för arabisk kultur och vetenskap.

Roger tillät sina muslimska undersåtar att fritt utöva sin religion. Han värvade muslimska soldater i armén och välkomnade muslimska lärda och vetenskapsmän till sitt hov och i förvaltningen innehades många av de höga positionerna av muslimer. Det äldsta bevarade pappersdokumentet är en beställning som Rogers hustru skrivit på grekiska och arabiska.

Roger II av Sicilien

.

Rogers son, Roger II, gick ett steg längre, genom att behålla sin kristna tro, men lät brodera in arabiska skrifter på hans kröningsdräkt som daterade begivenheter efter den muslimska kalendern. Detta ledde till att han fick tillnamnet Hedningen.

Fredrik av Hohenstaufen

År 1197, då Fredrik av Hohenstaufen besteg den sicilianska tronen, var hovet i Palermo mera vänt mot Orienten än Europa. Han blev senare även kejsare i det tysk-romerska riket och kung av Jerusalem. Trots sitt innehavande av kristenhetens högsta civila ämbete var han personligen till hälften oriental och hade utmärkta kontakter med sultanen i Kairo. Han fick tillnamnet Stupor Mundus ( Världen under), klädde sig i arabisk dräkt och höll sig med ett harem.
Både Fredrik och hans son Manfred studerade arabiska, studerade arabisk vetenskap och filosofi och lät översätta arabiska verk till latin. De fick därmed tillnamnen "Siciliens döpta sultaner".

År 1224 grundade Fredrik det första universitetet i Europa i Neapel, och skänkte sin egna samling av arabiska skrifter till detta, däribland översättningar av Aristoteles och Averroës verk.

En särpräglad grekisk-arabisk-latinsk kultur utvecklades senare i Fredriks och Manfreds hov. Detta ledde till att Manfred senare skulle få tillnamnet 'saracenernas herre'. Bland andra kända personer i hovet var Michael Scot, en känd översättare från Toledo, Teodor av Antiochia, en framstående arabisk intellektuell och kejsarens astrolog och privatsekreterare, samt Leonardo av Pisa som sägs vara den som introducerade de arabiska siffrorna till Europa.

Från Sicilien och delar av Syditalien spred sig arabisk kultur och vetenskap norrut. I till exempel Salerno, söder om Neapel, växte en framstående medicinsk skola fram vartifrån det arabiska medicinska kunnandet spreds norrut. I den öppna anda som fanns vid detta hov lades grunden för den italienska renässansen.